Praktikant med sikte på goda, gröna miljöer

feb 22, 2026

Hej! Mitt namn är Riham Ali. Välkommen till mitt allra första blogginlägg som praktikant på KlimatLabbet. Jag tänkte börja med att berätta lite kort om vem jag är, vad jag gör och vad jag vill göra framöver.

Jag är 23 år och kommer från Örebro. När jag inte pluggar hittar du mig oftast med en bra bok i handen eller när jag hänger med mina vänner. Jag mår som bäst när jag får en bra balans mellan lugna stunder och socialt umgänge. Utöver det gillar jag att komma ut i naturen, ta en promenad och upptäcka nya platser i närområdet som jag inte varit på förut.

Just nu studerar jag samhällsplanering vid Örebro universitet. Jag valde den här utbildningen för att jag vill arbeta med förändring i samhället. Under utbildningen har jag hunnit lära mig om flera spännande områden som verkligen har väckt ett genuint intresse hos mig. 

Vissa kurser har stuckit ut extra för mig som exempelvis hållbar utveckling, samhällsplanering i ett statsvetenskapligt perspektiv, risk- och krisberedskap och GIS. Alla dessa kurser har lärt mig att analysera samhällsutmaningar ur flera perspektiv, förstå hur beslut påverkar människor och miljö, och använda både teori och verktyg för att ta fram konkreta, välgrundade lösningar. Kurserna har inspirerat mig och gett mig en mycket tydligare bild av vad jag vill jobba med i framtiden. Jag vill vara med och skapa miljöer där människor kan leva goda liv utan att förbruka planetens resurser, genom långsiktig planering med fokus på trygga och gröna platser. 

Just nu befinner jag mig i en spännande fas i min utbildning, där jag gör min praktik hos KlimatLabbet. För mig var det viktigt att få arbeta konkret med de frågor jag brinner för, som att omsätta hållbarhetsteori till praktisk handling. Jag drivs av att förstå hur vi faktiskt ställer om samhället på riktigt, och på KlimatLabbet får jag en inblick i hur hållbarhetsarbete faktiskt genomförs.

Under våren ser jag fram emot att få bidra i flera olika uppgifter. Bland annat ska jag genomföra en hyresgästundersökning där jag med metoder som enkäter, intervjuer och kartläggning ska ta reda på vad boende tycker om sitt bostadsområde, vad som saknas och vad de gärna skulle vilja se mer av. Jag har också arbetat med GIS-kartor, för att kartlägga gatuodling i ett område i centrala Örebro. Kartarbete har varit extra intressant för mig under utbildningen, så att få utveckla mina GIS-kunskaper under praktiken är något jag ser fram emot.

Jag har också fått delta i olika möten och workshops, vilket har varit både lärorikt och intressant. Det har gett mig möjlighet att ta del av nya perspektiv och idéer från andra, och samtidigt förstå hur samarbeten och dialog bidrar till bättre beslut. 

Under min praktik vill jag ta vara på varje möjlighet att lära mig, testa nya arbetssätt och få en tydligare bild av hur jag kan bidra i omställningsarbetet. Jag ser fram emot att dela mer kring det här i bloggen under praktiken!

/Riham

Efter valet: Nu behöver ni politiker mod att bygga framtidens hållbara Örebro

Valrörelsen är över, och en intensiv demokratisk process har nått sitt slut. Först vill vi rikta ett stort tack till alla som engagerar sig politiskt och bidrar till det lokala demokratiska samtalet. Vi som skriver detta har olika bakgrund och arbetar inom näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Vi har olika politiska hemvister, men vi förenas av en övertygelse: Örebro ska vara en stad som är hållbar att leva i, både idag och för kommande generationer.
Nu pågår förhandlingar innan det står klart vilka som kommer att styra kommunen de närmaste fyra åren. Till er som får ansvaret vill vi skicka med några viktiga perspektiv. Mycket görs redan bra i Örebro – håll fast vid det! Men om vi ska nå våra högt ställda klimat- och miljömål behöver vi också våga ta nästa steg.

Vi behöver ett starkare samarbete mellan kommun och näringsliv. Många företag arbetar redan aktivt med klimatomställning och ser samtidigt nya affärsmöjligheter i den gröna omställningen. Kommunen bör vara en samlande kraft som synliggör målen, bjuder in till samverkan och skapar en gemensam agenda för ett hållbart Örebro. Kommunen bör också ta ett större ansvar för att kartlägga material- och avfallsflöden för att minska resursförbrukning och onödigt svinn. Det är också viktigt att kommunen föregår med gott exempel, och verkligen integrerar miljö- och klimathänsyn i alla egna verksamheter.

Vi behöver också bygga en stad som sätter människan först. Barn ska vilja och våga röra sig självständigt i Örebro. Det kräver trygga cykelvägar, säkra gångstråk och miljöer där människor känner sig välkomna. Fortsätt utveckla kollektivtrafiken, bland annat genom satsningar som BRT och genom att skapa bättre tvärförbindelser mellan stadens olika bostadsområden.

Samtidigt behöver vi våga diskutera vilken stad vi vill ha. Ska vi fortsätta planera för maximala trafikflöden under några få rusningstimmar om dagen, eller ska vi skapa attraktiva stadsmiljöer där människor möts? Fler gågator, grönytor, skuggande träd, torg, bänkar, fontäner och offentliga toaletter gör en stad både mer levande och mer attraktiv. Bilar behövs, men de ska inte dominera stadsrummet.

Den gröna infrastrukturen måste få större utrymme. Kommunen bör uppmana privata fastighetsägare att ta större ansvar för stadens grönska, bevara fler träd och ersätta de som tas bort. Vi måste också använda den kommunala marken varsamt och väga nya logistikexploateringar mot behovet av att skydda värdefull jordbruksmark och skogsområden.

Kulturens betydelse ska inte heller underskattas. Konst, teater och musik skapar identitet, gemenskap och mötesplatser. Kommunen behöver stötta de kulturella initiativ som redan finns idag. Örebro har dessutom flera unika möjligheter som bör tas till vara. Exempelvis har CV-området potential att utvecklas till en levande plats fylld av kultur, hantverk, kreativitet, möten och upplevelser.

Vi behöver också fler nytänkande boendeformer med gemensamma gröna gårdar, fler kollektivboenden och bostäder där generationer kan mötas. Samtidigt bör kommunen stärka förutsättningarna för stadsodling och skapa bättre marknadsplatser för lokala livsmedelsproducenter att nå sina kunder.
Slutligen behöver kommunen använda sin egen köpkraft mer strategiskt genom att ställa högre hållbarhetskrav i upphandlingar och våga testa innovativa lösningar.

Vi hoppas att ni politiker som får förtroendet att leda Örebro gör allt ni kan för att nå de ambitiösa miljö- och klimatmål som kommunen har satt upp. Ni kommer ibland behöva fatta beslut som inte är de enklaste eller mest populära. Men framtidens örebroare kommer att leva med konsekvenserna av de beslut som tas idag.

Detta är därför inte bara en uppmaning till kommande politiska ledning. Det är också en hälsning från de generationer som ännu inte har någon röst i dagens debatt, men som en dag kommer att kalla Örebro sitt hem. Då måste vi kunna säga att vi gjorde vad vi kunde.

Marie Sannes, hållbarhetschef

Hanna Richter, miljösamordnare

Anna Eklund, vattensamordnare

Jonas Olaison, miljö-, kvalitet- och arbetsmiljöchef

Alice Lindén, miljöstrateg

Jonas Hesse, arkitekt

Elin Sandström, hållbarhetsspecialist

Sara Bronner, hållbarhetskonsult

Hanna Roman, samhällsplanerare

Nooshin Olsson Nayeri, kvalitets- och miljöchef

Mattias Käll, konstnär

Lena Åman, teknik- och miljöpedagog

Hanna Kjell, miljöstrateg

Maria Strömberg, processledare fokus klimat